Kan vi inte bara prata istället?

Jag åker rätt mycket stadsbuss. Framförallt på sådana här dagar när det slaskar under fötterna och man undrar varför man inte emigrerat för länge sen. 
Just idag uppmärksammade jag ett fenomen på bussen som är ganska vanligt: min busschaufför pratade i telefon. Rent principiellt har jag inga problem med det, så länge chaffisen gör det på ett sätt som inte påverkar själva busskörningen. Ni vet, hans jobb. 

För det första, använd head-set. Och för det andra, sluta prata i telefon när folk stiger på och säg "hej". Det är allt jag begär. 

Killen som satt några rader bakom mig, däremot, hade uppenbarligen långt högre krav än jag. Han plockade nämligen fram sin egen telefon, ringde till Skånetrafiken och anmälde chauffören för "oförstånd i ämbetet"(han använde inte exakt de orden, men jag har alltid velat använda den Monopol-frasen). 

Varför gör folk såhär då? Jag funderade lite på det och kom fram till att man måste ha lite förståelse för var den här chauffören kommer ifrån. Han var man, hade utländsk bakgrund och pratade ett språk som jag inte förstod ett ord av, men om jag gör en kvalificerad gissning kan vi utgå från att han hade sina rötter i sydöstra Europa, typ nere i hörnan av Medelhavet. 

Har ni någonsin varit i krokarna kring Medelhavet? Folk pratar konstant. Verkligen hela tiden. Med allt och alla. Kan ni föreställa er kulturchocken när man kommer från det till ett land där folk ser det som en mänsklig rättighet att vara tyst och hålla sig till sitt? 

Killen försöker bara hålla en konversation men vårt stelopererade land tillåter inte det. Borde vi inte tycka att det är fantastiskt att en kille kan prata i telefon med en annan kille i mer än tio minuter och inte bli anklagad för att vara homosexuell?  

Nästa gång ni sätter er på bussen - släng ur dig ett par ord till den som sitter bredvid dig, eller chauffören, och se vad som händer. Vad är det värsta som kan hända?